Om en gubbe som mätte mitt urin flera gånger om dagen
Jag var under de första åtta åren av mitt liv ett extremt sött barn. Ganska liten till växten, med konstiga matvanor och en tro om att den befann sig en gubbe i toaletten som mätte upp urin i 1liters bägare. En gullig liten tös som så likt många andra hade den där fula perioden man tackar purbeteten för när man når gymnasiet och faktiskt inser att man får det mesta att sticka till i människors skrev.
En tanke slog mig att jag faktiskt ville kombinera den där ur gulliga lilla fyra-åringen med denna donna jag är idag, så i sammarbete med snapchats filter och mormor's alla olika dagis & skolkort ger jag er,
Nea 6 år + Nea idag
Ett av dem finaste porträtten tagna av mig, med mina dumbo-öron och Hellström'liknande leende
Ful'period Nea + Nea idag
Som sagt, thank you puberty
Denna var vad jag gissade skulle bli ur'gull, något att skicka till sin moder och gratulera över det vackra barn. Nea 17 år + Nea under ett av sina dagis'porträtt (mycket stolt över sin jeans'jacka med, går tyvärr inte hand i hand, eller ens förtjänar dess existens. Förlåt för att jag förstörde er söndag, bränn detta tack.